Igår kväll var de första gången som William skrek och var ledsen då det inte var tröstbart. Det varade inte så länge, till och från i 2 timmar, men vad hjälplös man kände sig! Oftast hjälper antingen mat, byte av blöja eller närhet. Inget hjälpte! Alexander kom sen på att han älskar ju att titta på lampor så han blev lugn och nöjd när de stod och titta på det (: jag tror han hade väldigt magknip för efter att ha bajsat så gick de över :) tänk de som har så varje dag, glad att vi inte hsr de då.. Ännu isf (;